Börja träna 2022? Välj då civilkurage och klimatsamtal
Nytt år med nya möjligheter – är 2022 året då du ska börja träna? Se då till att välja träning i klimatsamtal och civilkurage. Klimatsamtalsträning är en nyckel för att skapa mer handling för klimatet!
Kort film där fyra tränare pratar om vad träning är.
Hur vi pratar om klimatet spelar roll
I dokumentären Time for the F-word på SVT får vi en inblick i de sista dagarna, till och med timmarna, av hur förhandlingarna gick till på FNs klimattoppmöte i Glasgow i november 2021. The F-word syftar på fossila bränslen, som för första gången omnämns i avtalet. Dokumentären börjar med hur förhandlingsledaren Alok Sharma ber om ursäkt för hur mötet artat sig till de statsrepresentanter som samlats i rummet. Han darrar på rösten, torkar en tår. Det som utspelat sig precis innan är att delegater och förhandlare från de länder med mest makt plötsligt startat separata möten och till med och egna utkast till avtalet. Det pågår parallella samtal – samtal som förhindrar, försenar och förnekar de akuta åtgärder som krävs för att hantera klimatkrisen.
Vi får också se känslofyllda klimatsamtal från länder som är drabbade värst av klimatkrisen, kritiska klimatsamtal (som när Indiens miljöminister får höra att “det ni har kommit fram till går emot forskning” av en journalist), protester, civil olydnad och många olika klimatsamtal. Vi får se aktiviter som sakligt förklarar hur avtalet innehåller massor med kryphål, men också aktivister som upprört, och med ilska visar känslor över makthavares passivitet inför krisen. Dokumentären visar tydligt att vi pratar om klimatkrisen på många olika sätt. Det spelar roll hur vi pratar om klimatet! Men den visar också att alla sätt att prata om klimatet inte är konstruktivt eller ens bra för klimatet. Därför behöver vi bli fler som tränar på samtal som skapar mer handling och förändring för klimatet!
Klimatsamtalsträning – en ickevåldsmetod
Inom ickevåldsrörelsen är träning en metod med lång tradition, tillsammans med metoder som civil olydnad och konflikthantering. Precis som att vi måste träna för att bli bra på att spela fotboll, ett instrument, körsång och yoga måste vi också träna vårt civilkurage, att prata konstruktivt om klimatet och på att skapa demokrati och jämlikhet.
Organisationen Vardagens civilkurage och projektet Klimatpratas träningsmetoder kommer ifrån ickevåldsrörelsen. Organisationen vilar på en ickevåldsfilosofi. Det betyder att vi dels tränar på att ingripa när vi möter förtryck, orättvisor eller problematiska uppfattningar om klimatkrisen i våra vardagar. Det innebär också att vi bjuder in till alternativ – det vill säga att vi bjuder in till de samhällen som vi faktiskt vill ha!
I våra klimatsamtalsträningar använder vi oss av rollspel och dialogövningar. Vi tränar bland annat på att bryta tystnadskultur, utmana maktlöshet, uppgivenhet och härskartekniker som finns kring klimatsamtal. Vi tränar även på att bemöta olika problematiska och förtryckande argument, attityder och beteenden för att istället skapa intresse, engagemang, organisering och handling. I träning utforskar vi olika samtalsformer, som känslofokuserade, engagerande, existentiella, visionära och kritiska.
Samtalstekniker för att ingripa
I Klimatprata har vi definierat att konstruktiva klimatsamtal vilar på tre pelare: 1. Erkännande av klimatkrisens extrema allvar, 2. Behovet av systemförändringar, 3. kollektiva lösningar. Alla tre behöver inte uttryckligen sägas i ett klimatsamtal, men med samtalstekniker kan vi på flera sätt få in de olika pelarna i samtalet.
Om vi ska vi utveckla nya reflexer för att ingripa, samt för att prata konstruktivt om klimatet, behöver vi måste testa praktiskt. Det räcker inte med att läsa om hur vi kan göra något. I en träning med Klimatprata och Vardagens civilkurage testar vi olika samtalstekniker vi kan använda i våra vardagliga klimatsamtal.
– Att vara medveten om saker och ting leder inte automatiskt till förändring. Så det som är fett med träning är att jag tränar på att ingripa. Jag använder min kropp och min röst på olika sätt för att skrida till handling. Det kan till exempel vara att gå från att vara passiv till aktiv genom att ställa en fråga som ”Okej, vad ska vi göra? Låt oss planera, låt oss ansluta oss till klimatrörelsen”, säger Frida Ekerlund, projektledare för Klimatprata.
En samtalsteknik kan vara det som vi beskrev ovan – hur journalisten ställde sin kommentar (peka på fakta, agera med förvåning eller utgå från att fakta är normen) eller som aktivisterna – agera sakligt som så väl med ilska. Samtalstekniker kan alltså vara både snäva och breda, alltifrån att ge en uppmaning till att lyfta in klimaträttvisa i samtalet.
Så, om du funderar på att börja träna 2022 – välj klimatsamtal och eko-civilkurage. Tillsammans skapar vi samtal som leder till mer handling för klimatet!
text av Klimatprata
Comentários